2014-11-28

Black Friday

Black friday är ett amerikanskt uttryck som betecknar dagen efter tacksägelsedagen, det vill säga sista fredagen i november. Det är traditionellt första dagen på julhandeln och många butiker i USA har specialrabatter denna dag. Begreppet började dyka upp även i Sverige 2013.

I Överlevnadsbloggen idag ska vi istället tala om black i betydelsen strömlös.

Statistik om elavbrott

Några siffror från Energimarknadsinspektionen (från 2010):
Av Sveriges ca 5 miljoner elkunder drabbades nästan hälften av minst ett oplanerat strömavbrott.
5% av kunderna drabbades av 6 eller fler avbrott. Genomsnittlig tid för oplanerade avbrott var 1,5 timme, men 6% av kunderna drabbades 6 timmar eller mer. Landsbygdskunder hade fem gånger så många avbrott som stadskunderna, och trettio gånger så långa avbrott som stadskunderna. Områden i Sverige med flest elavbrott år 2010 var: Härjedalen, delar av Jämtland, Lappland, Västerbotten och Norrbotten samt Gotland. Eftersom strömavbrott vanligen beror på nedfallna träd och grenar, stora mängder snö eller överbelastning på grund av sträng kyla så borde strömavbrott vara vanligast under senhösten och vintern, men jag har inte kunnat hitta nån statistik över det.

Sedan år 2011 får enligt lag inga strömavbrott vara längre än 24 timmar. Dock gäller undantag om avbrottet ligger utanför nätföretagets så kallade kontrollansvar. Alltså händelser som ligger utom ramen för det företaget ansvarar för och kan kontrollera.

Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Efter ett par timmar tar batterierna i mobilnätets basstationer, vilket leder till att det inte går att ringa med mobiltelefoner. IP-telefoni fungerar inte vid strömavbrott.
Elelement fungerar förstås inte utan ström, men även cirkulationspumpar, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar slutar fungera vid ett strömavbrott.
Har du egen brunn så behöver pumpen ström om du inte råkar ha en så grund brunn att du kan handpumpa upp vattnet. Kommunalt vatten kan fungera i några timmar eftersom det är självtryck i ledningarna.
Har du en kamin, vedspis, gasol/sprit/fotogenkök eller en grill så kan du laga mat och värma vatten, annars får du äta kall mat.
Kylskåpet håller kylan i ca 4 timmar om man inte öppnar det. Frysen i upp till 48 timmar om den är full.
Det blir mörkt. I december är solen uppe drygt 7 timmar per dag i Malmö; 5,5 timmar i Sundsvall och knappt 4 timmar i Luleå.
Spårbunden trafik stannar. Trafiksignaler och gatubelysning slutar fungera. Pumparna vid bensinstationerna går inte att använda.
Butiker som inte har reservaggregat kan stänga pga av att belysning, larmsystem och kassaapparater inte fungerar. I den mån de har öppet kan du bara betala kontant. Uttagsutomaterna fungerar inte.

2014-06-15

Böcker om överlevnad och prepping på svenska

Engelskspråkiga böcker på temat överlevnad finns det i mängder. Men utbudet av böcker översatta till svenska eller skrivna av svenskar är inte alls dåligt – så stort att det är värt att sätta ihop nedanstående översikt. Flera av dessa finns att köpa i Överlevnadsbutiken, men väldigt många är också slut hos förlaget. Ifall det blir nya upplagor eller ej beror på efterfrågan, så hör av er till förlagen och tjata. Annars går de ofta att hitta på bibliotek eller bokbörsen. 
 

Böcker om överlevnad i vildmarken

Överlevnadshandboken. John ”Lofty” Wiseman, Bonnier fakta 2014.
Bibeln för överlevnadskunskaper även om många av tipsen är inte anpassade för svenska natur.

Uteliv med överlevnadskunskap. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2014.
Ny bok (våren 2014), som nästan bara fokuserar på överlevnad. Pedagogisk och med färgbilder lär den ut det mesta du behöver veta om överlevnadskunskap, som kroppens behov, utrustning, bivackering, eld, vatten, föda i naturen och bushcraft.  Gott om färgfoton- och teckningar.

Handbok överlevnad Armén. Lars Fält, Stefan Källman, Almqvist & Wiksell Tryckeri, 1988. Slut hos förlaget, men det kan gå att hitta en pdf-version på nätet.
Bra bok som tar upp mycket om kroppens behov och begränsningar, utrustning, vatten, föda , orientering och bivackering. Pedagogisk med kontrollfrågor och färgteckningar.

Överleva på naturens villkor. Lars Fält, Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 1986. Slut hos förlaget.

Överleva på naturens villkor. Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 2001. Slut hos förlaget
Ny och ganska omarbetad upplaga av föregående bok, denna gång utan Lars Fält som medförfattare. Mycket bra bok om överlevnad året runt. Behandlar ämnen som verktyg, kläder, utrustning (inkl. nödask), eld, ätliga växter, v atten och näringsbehov, historiska exempel på överlevnad.  Gott om foton och teckningar, både svartvita och i färg.

Överlevnadsguiden - Allt du behöver veta för att klara dig i naturenRob Beattie. Ordalaget Bokförlag 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Handbok i överlevnad. Chris Grönlund. NordJem 1988.
Jag har inte läst denna

 

Vildmarksböcker som innehåller tips om överlevnad

Vinterfärden. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2001. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på vintern”.

Uteliv på vintern. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2010.
Behandlar viktiga områden som utrustning (främst kläder ochskidor/snöskor/pulkor), sjukvård, vatten- och energibehov, planering, orientering och bivackering. Gott om färgfoton- och teckningar.

Friluftsboken: praktiska tips och goda råd om vandring, kanoting, orientering, lägerliv och utrustning. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2007. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på sommaren”.

Uteliv på sommaren. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2013.
Behandlar alla delar av utrustningen, orientering, vatten- och energibehov, fiske, ätliga växter, kanotpaddling, lägerplats, göra eld, knopar och lite bushcraft. Kort kapitel om överlevnadskunskap ur ett teoretiskt perspektiv. Gott om färgfoton- och teckningar.

Skogsliv. Lars Fält & Bo Wesslien. Vildmarksbiblioteket 2010.
Handlar mer om saker som är kul attkänna till i naturenän sånt som är livsnödvändigt. Men den nämner lite om t.ex. kläder, utrustning, göra upp eld, sömnbehov, sjukvård. Färgfoton.

Uteliv. Med överlevnadsteknik. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 1998. Slut hos förlaget.
Mycket bra bok som förutom överlevnadskunskaper ger allmänna tips om kläder och utrustning för svenska vildmarken. Stora delar av texten återfinns i de nyare böckerna Skogsliv, Uteliv på sommaren, Uteliv på vintern och Uteliv med överlevnadskunskap.

Stora vildmarksboken. Lars Monsen. Bokförlaget Forum 2006. Slut hos förlaget.
Innehåller ett kapitel om överlevnad i extrema situationer med exempel på verkliga händelser. I övrigt bra information med foton och teckningar om t.ex. eld, lägerplats, näringsbehov och kläder. Kapitel om jakt och fiske, men ingenting om ätliga växter. Författaren beskriver också sina tester av utrustning från olika märken. Det kan verka som produktplaceringar, men han tvekar inte att såga de produkter som inte håller måttet. Gott om färgfoton.

Vildmarksboken. Lars Monsen. ICA Bokförlag 2000. Innehåller ingenting om överlevnad, men många andra bra tips för den som befinner sig i vildmarken. Många foton, några teckningar.

Utfärd. Göran Olsson. Argasso 2011. Allmänt om utfärder i berg eller vildmark. Omotiverat mycket om klättring, men i övrigt många bra fakta om t.ex. utrustning , orientering, skydd & värme, väder, första hjälpen och vatten- & energibehov. Mycket pedagogiskt med tvåfärgsteckningar.

Första hjälpen i vildmarken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2010. Förutom ren första hjälpen-kunskap så behandlar boken utrustning (t.ex. nödasken), kläder, väder, mat och dryck, risker, hygien och vissa medicinalväxter. Dessutom hur man improviserar t.ex. bårar och spjälor.

 

Böcker om ätliga växter i naturen

Kan man äta sånt? Inger Ingmanson. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Förteckning över svenska ätliga växter. Bra beskrivning av varje växt, men nästan inga bilder. De bilder som finns är svartvita.

Vilda växter som mat och medicin. Stefan Källman.  ICA bokförlag 1997. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig förteckning över svenska ätliga växter med färgfoto, beskrivning och näringsanalys för varje växt.

Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso- och kroppsvård. Pelle Holmberg. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig beskrivning av alla ätliga svenska växter. Färgfoto och beskrivning av varje  växt inklusive näringsinnehåll.

Nyttans växter. Kerstin Ljungqvist. Calluna 2011.
Tjock uppslagsbok över alla svenska nyttoväxter med en uppslagsdel indelad per användningsområde. För omfattande för att vara till nytta i kortsiktigt överlevnadsperspektev, men en guldgruva för den som som siktar på långsiktig självhushållning. Måste kompletteras med en flora, eftersom de flesta växter saknar bild och beskrivning.

Naturen som skafferi. Hans Blekastad. Wahlström & Widstrand 1988. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

 

Överlevnadsböcker för en yngre publik

91:an Handbok i överlevnad. Björn Ihrstedt. Egmont kärnan 2011.
Överlevnadshandbok i serieformat. Inte så heltäckande, men  rolig och mycket lättläst.

Smarta överlevnadsboken. Semic 2009. 
Riktad till barn med tips om t.ex. hur man klarar en tromb, en tigerattack eller zombies. Svartvita teckningar.

Första överlevnadsboken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2004. Slut hos förlaget.
Täcker in alla aspekter av överlevnad i vildmarken, men ur ett barnperspektiv. Pedagogisk med massor av färgteckningar.

Lilla överlevnadsboken. Jo van de Vijver. Bonnier Carlsen 1995. Slut hos förlaget.
Allmänt om friluftsliv och tips på vad man gör om man t.ex. går vilse. Pedagogisk med med bra 2-färgsteckningar. Baserad på holländska förhållanden, men relevant åtminstone för södra Sverige.

Lilla äventyrsboken – ut i skogen. Magnus Bolle. Pedagogisk Information 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Överlevnadsboken. Thomas Eriksson. Rabén & Sjögren 2005. Slut hos förlaget.
Tips för situationer som hur man gör upp eld, klarar en snöstrom, tar sig upp ur en vak eller överlever nilkrokodiler. Pedagogisk med färgteckningar.

Första vildmarksboken.  Berndt Sundsten. ICA bokförlag 1999.
Handlar mest om hur det är att vara ute i skogen om vad man kan se och höra, men lite grann om överlevnad. Vackra fyrfärgsteckningar.

Världens farligaste faror. Anna Claybourne. Rabén & Sjögren 2009. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

 

Böcker om prepping och samhällets sårbarhet

Varning! Om du inte läser denna bok kommer du aldrig att överleva. Neil Strauss. Lind & co förlag 2010.
Lättläst och underhållande skönlitterär (men verklighetsbaserad) historia. Bra inkörsport till preppertänkande.

Kollaps. David Jonstad. Ordfront förlag 2012.
Beskriver hur sårbart vårt komplexa samhälle är och drar paralleller till tidigare civilisationer som gått under. Innehåller några sidor om hur man förbereder sig  för hårdare tider: generella tips om ökad självhushållning, mental och ekonomisk beredskap, men få praktiska exempel.

Sverige är oslagbart: [om säkerhet, sårbarhet och överlevnad]. Håkan Wall. Utbildningsradion 1989. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

 

Böcker om hur man klarar livshotande situationer

I värsta fall. Katastroffrågor och överlevnadssvar.Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
En salig blandning av fakta om olika farliga saker. Tips på hur man klarar livshotande situationer och kontrollfrågor där man kan testa sig själv. Rörigare och mindre pedagogisk än författarnas andra böcker.

I värsta fall. Överlevnadshandbok för extrema situationer. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008. Slut hos förlaget.
Tips hur man klarar sig i en mängd extrema situationer. T.ex. sjunkande bil, skenande tåg, vilda djur, naturkatastrofer, olyckor och att vara vilse i skogen. Mycket underhållande och pedagogisk.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för resor. Joshua Piven, David Borgenicht. Damm förlag 2003. Slut hos förlaget.
En blandning av tips för alla möjliga situationer – hur du överlever en flygkrasch, möten med dödliga djur eller kvicksand.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för vardagen. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
Hundratals tips för jobbiga situationer - både såna som är livshotande och såna som mest är irriterande.

Råd. Lennart Wallin. Larsons förlag 2000. Om hur man förebygger eller hanterar olika krissituationer från trafikolyckor till att vara vilse i skogen. Uppställt i alfabetisk ordning.

 

Överlevnad till sjöss

Handbok för överlevnad till sjöss. Stefan Nilsson. SSTC AB 2010. Oumbärlig för alla som ska ut på längre båtturer. Behandlar på ett pedagogisk sätt och med många foton alla delar av överlevnad till sjöss och hur man förbereder sig före färd.

Första hjälpen ombord. Sandra Roberts, Bokförlaget Sjöbris 2012. Allmänt om första hjälpen med bara ett kapitel om sjörelaterade skador/sjukvård. Mycket pedagogisk med en del färgfoton.

Första hjälpen ombord. Dan Edman, Rune Larson, Ingegerd Snöberg. Jure Förlag 2009. Mer teoretisk än boken ovan med samma namn. Liknar en skolbok, vilket den i princip är. Ganska pedagogisk. Några färgteckningar och färgfoton.

 

Har jag missat någon bok? Tipsa gärna om den. Vad som kanske borde finnas med är böcker om självhushållning och konservering av mat. Jag lovar att komma med en uppdatering av denna lista när jag fått tag på de böcker jag ännu inte läst.

 

2014-06-06
Sista delen:

5 sätt att använda glasögon i en överlevnadssituation

 

 glasögon

 

Om man planerar för att överleva apokalypsen och dessutom har dålig syn bör man nog lägga upp en plan för hur man ska klara sig när det inte längre finns några optiker. Även om man ser fram mot ett scenario när man är en av få överlevande i en intakt stad och kan välja fritt och gratis i alla butiker, så är det inte säkert att det går att hitta glasögon och linser med just din styrka. Köpa flera par glasögon när det är rea eller investera i en laseroperation? Valet är ert, detta blogginlägg handlar istället om vad man kan göra om man är strandad i vildmarken och råkar ha ett eller flera par glasögon med sig.

 

1.  Göra upp eld. Glasögon för långsynta är i princip (om man har stort synfel) två förstoringsglas och går bra att göra eld med. För alla andra synfel – sorry, se till att ha med ett eldstål.

 

2.  Signalera. Man kan göra solreflexer med glasögon, men ju mindre plana (d.v.s. ju mer konvexa eller konkava) glasen är desto svårare att fokusera reflexen dit man vill. 

 

3.  Skydda ögonen. Ju större glasögon desto bättre skydd mot eldgnistor, sten-och metallflisor samt smittade kroppsvätskor. 

 

4.  Skära med. Om glasögonen gått sönder och du på något sätt klarar dig utan dem kan du passa på att använda glasskärvorna (om de är gjorda av glas och inte plast) till att skära med eller för att tillverka spjutspetsar till jakt.

 

5.  Bygga verktyg av bågarna. Om glasögonen ändå är sönder får man passa på att utnyttja alla delar. Glasögonbågar av metall kan brytas och böjas till olika verktyg, t.ex. fiskekrokar.


2014-05-30

8 viktiga saker man kan göra av en dagstidning i en överlevnadssituation.


De flesta av dessa tips är nog välkända för läsarna, men trots de tror jag få personer har med en dagstidning på listan över saker man bör ha med sig ut i skogen. Med tanke på de många användningsområdena och att de är gratis kan det vara värt att lägga på några hekto på packningens vikt.

1.  Torka skor. Skor som blivit våta torkar dåligt vid elden, de blir dessutom förstörda av värme. Om man istället trycker ner två hopknölade sidor i varje sko sugs fukten upp. Se till att papperet fyller ut fram i tårna och bak i hälen. Byt papper efter någon timme.

2.  Tända eld. Det kan vara svårt att tända tidningspapper med tändstål, men har man tändare eller tändstickor med sig, så är det lätt att lyckas. Men hoppa inte över tändveden - för att få upp tillräcklig värme för att få eld i större trästycken krävs det annars stora mängder papper.

3.  Isolera boplatsen och kläderna. Hopknölat papper kan användas för att isolera kläder, vantar och skor.

4.  Göra ett sittunderlag. En tidning instoppad i en plastpåse blir ett någorlunda vattentätt stittunderlag som håller markkylan borta.

5.  Använd som toapapper. Kanske inte lika mjukt som Lambi ultra soft, men innehåller färre barr än genomsnittlig vitmossa.

6.  Tidsfördriv. I en situation där du är ensam under lång tid kan man behöva aktivera hjärnan för att inte bli tokig. Läs tidningen, läs tidningen baklänges, läs första ordet på varje sida,läs bara konsonanterna, byt ut alla vokaler mot I, etc.

7.  Bygg ett vapen. En hoprullad tidning kan bli tillräckligt hård för att använda som vapen vid självförsvar, om man rullar tidningen på längden och sedan viker dubbel. Å andra sidan är det antagligen effektivare med en kraftig pinne, något som det brukar finnas gott om i skogen 

8.  Gömma dig bakom. Om du har väldigt gott om tidningar (tänk dig en situation där du hamnar i en skottväxling i ett tryckeri :-)), kan du stapla dessa i högar och använda istället för sandsäckar för att skydda dig. Inte ens kraftiga vapen brukar klara att genomborra mer än 20 cm papper.


2014-05-23

13 användningsområden för aluminiumfolie i en överlevnadssituation.

Aluminiumfolie kanske är något som man inte har med sig normalt ute i skogen, förutom om om man hade siktat på en mysig skogstur där man grillar nyfångad fisk. Aluminiumfolie har låg vikt och en rulle tar inte så stor plats men folien är samtidigt ganska ömtålig.



Det sägs att man kan vässa en sax genom att klippa vikt aluminiumfolie och det borde då gå att även vässa en kniv genom att skära genom några lager folie. Detta stämmer inte, saxen blir slöare av detta (även om repor i eggen kanske tas bort) och den kommer att börja glappa om man upprepar behandligen.
Däremot kan man:

1.  Göra en tratt för att fylla flaskor eller en bränsletank.

2.  Fixa glappande batterier. Om fjädern som håller fast stavbatterier i din elektroniska utrustning börjar bli dålig eller har gått av, fyll ut med hopknöglad aluminiumfolie.

3.  Transportera vatten. Du kan vika till ett kärl (inte så stort att vattnets tyngd blir för stort), som du kan hämta vatten i.

4.  Steka eller koka mat genom att vika ett kokärl/en stekpanna.

5.  Grilla mat. Slå in maten i ett foliepaket och lägg direkt på glöden.

6.  Isolera mot kyla och fukt. Folien stoppar fukt och reflekterar kroppsvärme så om du har en tjockare modell av folie kan du lägga den under sovsäcken eller sittunderlaget. Men även tjockare folie är ganska lätt att punktera med kvistar och stenar.

7.  Signalera. Foliens blanka sida kan anvädas för att göra solreflexer. Med ett litet hål i folien kan man även sikta var reflexen ska träffa.

8.  Agna din fiskekrok. I brist på mask eller andra småkryp kan man använda sig av blankheten hos aluminiumfolie.

9.  Hålla tändstickor torra. Ett foliepaket håller fukten borta från saker som som är fuktkänsliga.

10. Använda istället för stålull för att rengöra metall.

11. Skrämma bort fåglar. Fladdrande blanka ark skrämmer bort fåglar från ditt matförråd.

12. Rengöra silver. Är du en sån som har investerat alla dina pengar i silver och vill att silvret ska hålla sig skinande blankt? Kokande vatten, aluminiumfolie och bakpulver tar bort missfärgningarna (men observera att silvrets vikt kan minsta något).

13. Göra en skyddshatt. Med lite fingerfärdighet bygger du en hatt som skyddar mot regn och sol (och tankeläsning).


2014-05-16

11 sätt att använda en kondom i en överlevnadssituation.

Har du en kondom i fickan när du går i skogen? Inte? Hamnar du i en överlevnadssituation kommer du kanske att ångra dig.

kondomer
För de flesta av dessa tips behöver man kondomer utan glidmedel

1.  Vattenbehållare. Svenska kondom har som kvalitetskrav att de ska rymma minst 16 liter luft utan att spricka, även om de antagligen inte klarar 16 kg vatten. Om du trär en socka runt kondomen innan du fyller den blir den mer lätthanterlig och mindre stötkänslig

2.  Hålla viktig utrustning torr. Förvara mobiltelefon eller tände i en kondom. På samma sätt som den håller vatten inne kan den hålla vatten ute.

3.  Bygg en slangbella. En gammal fin tradition med anor från 1920-talet. Slangbellan kan sedan användas för att jaga småvilt med sten eller pilar.

4.  Göra eld. En transparent kondom fylld med vatten sägs kunna användas som ett brännglas, men det är tveksamt om det fungerar med den svenska solen. Däremot kan man bygga en eldbåge med kondomen som sträng

5.  Använda som gummihandske vid första hjälpen. Ska du förbinda ett blödande sår kan du trä en kondom över handen för att skydda såret från dina bakterier och din hand från blodsmitta.

6.  Lägga ett tryckförband.

7.  Gör ett flöte. I en kondom kan man knyta in lagom mängd luft eller dun för att göra ett flöte av önskad storlek.

8.  Flythjälpmedel. Uppblåsta kondomer under jackan kan ge dig livsviktig flytkraft i vatten.

9.  Hålla strumporna torra. Har du turen att ha med extra strumpor kan du byta till dem, trä över kondomer och hålla dig torr kortare stunder även om skorna blivit våta.

10. Hålla dig sällskap. När du varit ensam ute i skogen allt för länge, måla ett ansikte på en uppblåst kondom och du har någon att prata med á la Cast Away.

11. Skydda gevärsmynningen från smuts och snö. Kanske inte så mycket överlevnadstips, utan något som alla jägare antagligen redan känner till.


2014-05-09


10 oväntade användningsområden för en mobiltelefon i en överlevnadssituation


Om du riskerar att gå vilse i skogen - ta med en mobiltelefon.
Årets mest överflödig tips, säger ni?
Låt mig då förklara vad man kan göra med en mobiltelefon även om den inte har täckning, om den har slut på batterier eller den blivit förstörd.

1.  Använda appar som kartor, kompass. Om man tittar på en karta över det aktuella området när man har täckning brukar kartan finnas kvar även när täckningen försvunnit.

2.  Spara överlevnadsinstruktioner på den i form av text och bilder. Det finns även appar med sån information.

3.  Signallampa. Många mobiler har nån typ av led-lampa, t.ex. i kamerablixten, som inte drar så mycket batteri och som kan synas från långt håll. För att lysa upp på närmare håll kan du även använda skärmens ljus (öppna sms-funktionen så får du en vit skärm).

4.  Bli hittad genom att bli pingad. Även om du inte kan ringa på telefonen kan räddningspersonal kanske snappa upp telefonens pingsignal och triangulera fram din position.

5.  Använda som signalspegel. LCD-skärmar har reflekterande lager under glaset

Om telefonen är helt trasig kan man slå den mot en sten, öppna den och använda vissa komponenter:

6.  Göra eld. Modernare litiumbatterier kan det räcka att punktera för att det ska börja brinna. För äldre batterier: En tunn koppartråd som sätts mot batteriets plus- och minuspol blir varm och börjar glöda, på samma sätt som man kan göra med stålull och ett batteri.

7.  Bygga en enkel kniv. Kanten på telefonens kretskort kan slipas mot en plan sten och bli ganska vass. Det blir ingen Fällkniven F1, men den går att använda för att skära vissa saker. Om telefonen har en metallbaksida kan man bryta av den och använda istället för kretskortet.
Även glaset kan förstås ge vassa skärvor som kan användas för att skära.

8.  Bygga ett spjut. Istället för kniv kan man göra en vass spjutspets och fästa på en pinne med hjälp av något snöre.

9.  Göra en alternativ fiskekrok. Ta kanten av metallbakstycket som är ett par mm brett och några cm långt, fäst en fiskelina på mitten av metallen, vik linan längs med metallens ena sida och stoppa in allt i e daggmask. När en fisk hugger masken fastnar metallbiten på tvären i fiskens mun.

10. Tillverka en kompass. Ta en kort metaltråd (inte koppar eller annat omagnetiskt materiel), dra över med magneten från högtalaren, lägg tråden på ett litet blad i en vattenpöl och du har en enkel kompass. (Sen får du använda dina scoutkunskaper för att avgöra vilken ände som är norr och söder.)

Bonus:
Har du dessutom med hörlurar till telefonen kan du använda sladden till en mängd saker (se tidigare inlägg om tandtråd och om paracord).


2014-05-02

8 sätt att använda strumpor i en överlevnadssituation
socksExtra sockor väger inte mycket och är mycket trevligt att ha med oavsett om du inte planerar att tillbringa natten i skogen. Att ha ett par extrasockor i väskan kan göra mycket för moralen även i mindre livshotande situationer som förseningar på väg hem från jobbet.

1.  Få torra fötter. Om kängor och strumpor blivit våta och du har med extrasockor, sätt på dessa och dra på en plastpåse på varje fot innan du sätter på kängorna igen.

2.  Minska risk för skavsår. Dubbla, torra sockor håller fötterna varma i kall väderlek och håller skavsåren borta.

3.  Värm händerna. Sockor fungerar bra som vantar.

4.  Gör ett moderiktigt pannband. En lång socka kan du knyta runt huvudet för att t.ex hålla håret på plats. Är det väldigt solig kan du blöta den först, för att hålla huvudet svalt.

5.  Använd istället för isdubbar. Yllesockor kan man dra utapå skorna för att få fäste på blankis.

6.  Jaga småvilt. Fyll en socka med sten och du har en elastisk klubba för jakt.

7.  Filtrera vatten. Som allt annat av tyg kan en socka användas som ett grovt vattenfilter. Filtret tar inte bort mikroorganismer, men kan avlägsna insekter, maskar och sediment innan du kokar vattnet.

8.  Samla tände. Ta loss så mycket ludd som möjligt från sockorna och använd det när du ska göra upp eld.


2014-04-25

8 sätt att använda en aluminiumburk i en överlevnadssituation

burk
Aluminiumburkar är något som brukar gå att hitta i vildmarken. Håll Sverige rent genom att plocka upp dem och i gengäld kanske de kan rädda ditt liv.

1.  Samla upp regn och transportera vatten. Även om burken inte rymmer mer än några deciliter kan denna mängd vatten göra stor skillnad när du är uttorkad.

2.  Göra upp eld. Putsa upp den konkava botten med en bit chokladpapper tills den är riktigt blank och fokusera sedan solens strålar mot något brännbart i brännpunkten. Eventuellt är solen i Sverige för svag för att detta ska funka.

3.  Tillverka en kniv. Det går att skära till ett knivblad av den tunna aluminiumplåten som sedan går att vässa. Vik eller rulla återstående plåt till ett bekvämt handtag.

4.  Koka vatten. Med nån typ av handtag för att inte bränna fingrarna kan man koka vatten eller laga mat i en burk utan överdel.

5.  Signalera. Den blanka insidan och böjda formen gör att man kan koncentrera solljuset till en smal stråle såm syns från mycket långt håll.

6.  Tillverka en fiskekrok av ringen. Inte helt enkelt, men kroken kan vara bättre än ingen alls.

7.  Bygga en fälla för smådjur. Vill du fylla magen med insekter och grodor? Kapa toppen på en burk och gräv ned den på lämpligt ställe.

8.  Bereda kolat tyg (char cloth). När du har en eld, skär tyg som du kan undvara i bitar om ca 4 x 4 cm. Dela burken på mitten, stoppa in tygbitarna och sätt ihop burken igen till en lufttät behållare (stäng till drickhålet först). Placera behållaren i elden och efter några minuter har du kolat tyg som är väldigt lätt att tända nästa gång du behöver göra eld.


2014-04-11
Förra veckan blev det inget blogginlägg p.g.a sjukdom, men nu nu fortsätter vår populära serie "vardagsföremål i överlevnadssituationer"

13 sätt att använda tandtråd i en överlevnadssituation

Att god tandhygien minskar risken för cancer, hjärtproblem och lunginflammation är antagligen inte tillräckligt för att få dig att börja använda tandtråd. Men om vi vi säger att tandtråd kan användas i överlevnadssammanhang, är du då beredd att göra tandtråd till en del av packlistan?

tandtråd
1.  Som sytråd. Tandtråd är grövre än de flesta sytrådar, så det behövs en nål med ordentligt öga.

2.  Som fiskelina

3.  Göra en snara för att fånga mindre djur.

4.  Bygga skydd. Fästa en presenning mot marken eller foga ihop pinnar med tandtråd.

5.  Tillverka en eldbåge, om du är riktigt rutinerad på att göra upp eld utan eldstål/tändstickor.

6.  Hårband för att hålla bort långt hår från eld och matlagning.

7.  Bygga ett spjut med en kniv och en pinne

8.  Torklina för kläder. Om man inte gör varje lina alltför lång så klarar de ganska tunga kläder.

9.  Knyta igen påsar. För att hålla ute fukt eller inne lukt.

10. Knyta igen byxbenen så att inte vind, snö, regn och fästingar så lätt tar sig in nere vid marken.

11. Handfängsel. Tanddråd är förvånansvärt starkt och i kombination med att den är så tunn så kommer man antagligen att skada sig om man försöker ta sig loss

12. Laga glasögon. Om en av skruvarna i hörnen lossnar kan man trä tandtråd genom hålen och göra en ordentlig knut.

13. Som kökskniv. Mjuka livsmedel som ost, hårdkokt ägg, frukt kan man skiva med hjälp av tandtråd.


2014-03-22

10 användningsområden för ett gem i en överlevnadssituation.


gem
 
Gem är ytterligare ett exempel på ett vardagsföremål som inte tar någon plats och inte väger någonting i packningen. Observera att alla dessa tips gäller gem av metall. Om någon kan komma på ett vettigt användningsområde för plastgem, hör av er.

1.  Hårspänne. Kanske inte en liv eller död-grej, men har du har du långt hår kan du hålla det borta från eld och roterande maskiner med ett gem istället för hårspänne.

2.  Laga kläder och utrustning. Antingen genom att hålla ihop två bitar eller genom att böja om det till t.ex. en rak pinne, en ring, en saxsprint eller en spiralfjäder.

3.  Tillverka ett litet spjut genom att fästa det på en pinne.

4.  Spjäla ett brutet finger. Om man tejpar fast gemet på sidan av fingret förhindrar man att det rör sig åt vissa håll.

5.  Förlänga radioantennen. Kan vara skillnaden mellan usel mottagning och okej mottagning.

6.  Tömma ett klämt finger på blod genom att glödga den och smälta hål i nageln.

7.  Vässa änden och använda som fiskekrok.

8.  Tillverka en primitiv kompass. Kräver att gemet är av magnetiskt material och att man dessutom har med sig en magnet.

9.  Lampklämma. Tejpa fast en liten led-lampa på ett gem och du har en klämma så att du kan fästa lampan på bröstfickan eller skärmmössan om du behöver ha händerna fria.

10. Dyrka upp ett lås (det räcker dock inte med ett gem som Hollywoodfilmerna säger, däremot kan det gå med två gem).


2014-03-22

Idag medföljde tidningen Samhällssäkerhet nr 14 som bilaga till DN. Tidningen kommer två gånger per år och produceras av MediaPlanet på uppdrag av MSB (tror jag - det framgår inte så bra). Den innehåller en del korta artiklar som kan vara av intresse för preppers: bl.a. presentation av MSB:s mål, Sveriges försvarsberedskap, brandrisker i hemmet, IT-säkerhet och ett debattinlägg om att våra skyddsrum förfaller. Det länkas också till www.samhällssäkerhet.se (märk väl, inte www.samhallssakerhet.se, som är webplatsen för en säkerhetsmässa).
Om ni vill läsa tidningen så tror jag att denna direktlänk funkar.



2014-03-21

15 saker man kan göra med silvertejp i en katastrofsituation.

silvertejp
Största problemet med silvertejp är att man aldrig har med sig tillräckligt mycket och därför måste snåla. Om man däremot råkar ha flera rullar så är möjligheterna nästan oändliga.

1.  Försluta öppnade matpåsar, vilket förlänger hållbarheten och hindrar innehållet från att rinna ut. Funkar även med burkar om du gör ett lock av tejpen.

2.  Tillverka skydd (armskydd, benskydd, hjälm).

3.  Säkra huset mot gas/smitta. Tejpa igen ventiler och runt fönster/dörrar.

4. Göra rep. Snurra tejpen för tunnare snören, fläta samman flera för att få kraftigare rep.

5.  Sätta snubbeltråd runt lägret. Om du inte vill få oväntat besök.

6.  Handfängsel. Efter apokalypsen ska man vara snäll mot andra människor, men i ett nödläge kan man behöva handfängsla eller binda någon. Silvertejpen är stark nog för att göra det svårt att rymma.

7.  Vattenkärl. Med silvertejp kan man tillverka en mugg, flaska eller hink.

8.  Reparera utrustning. Man kan tillverka en ny bärrem till en ryggsäck, laga en reva i byxorna eller göra ett skärp. Täta en vattensäck eller kanot. Spjäla en tältpinne eller ett fiskespö.

9.  Bygga läger. Betydligt enklare än att använda rötter för att surra pinnar till vindskyddet. Har man sopsäckar kan dessa lätt tejpas ihop till ett stort regnskydd.

10. Sjukvård: spjäla ett ben, linda en stukad fotgöra en mitella eller hålla ihop ett stort sår? Använd silvertejp!

11. Skrivyta. Med en permanent märkpenna kan man använda silvertejp istället för papper till att skriva ner viktiga anteckningar.
 
12. Göra en vägmarkering. Om du vill hitta tillbaka i skogen, undvika att gå i cirklar eller underlätta för andra att hitta dig.

13. Tillverka ett spjut. Tejpa fast din kniv längst fram på en pinne.

14. Göra kläder. Har du slarvat bort dina skor och glömt din solhatt? Tillverka nya av silvertejp.

15. Bygg nästan vad som helst. Silvertejp är som en analog version av en 3D-skrivare, Bl.a Mythbusters har visat att man kan bygga en segelbåt, en flotte, en kanon eller en bro om man bara har tillräckligt med silvertejp.

2014-03-14

7 saker man kan använda tamponger till i en överlevnadssituation. 
tampong

Att överleva på egen hand i skogen är jättemanligt :-) (vi är medvetna om att det även finns kvinnor som har survivalism som intresse). Men att bära runt på tamponger är inte jättemanligt. Låt oss få övertyga dig om att trots det bör du ha med dig några tamponger i ditt överlevnadskit:

1.  Använda som bandage. Tamponger är sterila och välförpackade och har extremt bra uppsugningsförmåga. De kan lindas hårt mot ett sår som tryckförband eller öppnas upp och användas som ett större förband.

2.  Tillverka ett vattenfilter. En tampong nedkörd i halsen på en plastflaska kan användas för att rensa bort grumligheten. Vattnet måste sedan renas från mikroorganismer hed hjälp av kokning, reningstabletter eller ett mikrofilter.

3.  Tända en eld. En uppfluffad tampong tar lätt eld från gnistor. Tampongen kan delas och räcker då för att starta flera eldar.

4.  Bygga en ljusveke. Snöret till tampongen brinner och om man stoppar ner ena änden i något brännbart material (fotogen, djurfett, kåda) så har man gjort sig en oljelampa.

5.  Isolera kläderna. Det är inga problem att fluffa upp en tampong till två deciliters volym och all luft som ryms därinne kan man förstås använda för att isolera kläder, vantar och skor.

6.  Torka skor. Skor som blivit våta torkar dåligt vid elden och vill man få ur fukten brukar det vara effektivare att knögla in tidningspapper. Har man ingen tidning till hands kan man använda uppfluffade tamponger.

7. Plugga igen öronen. Det finns många iritationsmoment när man försöker sova i skogen. Ett litet, men lätt avhjälpt problem är störande ljud (myggor, fåglar, syrsor, vind, vatten). Stoppa en tampong i varje öra så har du ett par hörselskydd.


2014-03-07

Överlevnadsbloggen är tillbaks igen efter ett längre uppehåll.

Nu är vi klara med julrusch, flytt och andra tidstjuvar och ska börja prioritera denna blogg igen. Vi ska försöka göra en uppdatering åtminstone varja vecka. Vi börjar med fortsättningen på serien om vardagsföremål som kan hjälpa dig i en nödsituation, presenterade i form av en numrerad lista à la Buzzfeed.

2014-03-07

12 saker man kan göra med en plåtburk i en överlevnadssituation.

 

konservburk
Plåtburkar av varierande kvalitet brukar gå att hitta även ute i skogen. Men allra bäst är att ha med minst en i ryggsäcken, kanske i form av en konservburk fylld med mat. Vissa plåtburkar har en plastbeläggning på insidan och är du rädd för syntetiska kemikalier som bisfenol A ska du nog undvika att steka feta livsmedel direkt i burken. Att koka upp vatten borde däremot vara ganska riskfritt.

1. Hämta vatten. Att transportera vatten är en av de svåraste utmaningarna i vildmarken  om man inte har rätt utrustning.

2. Smälta snö, koka vatten eller laga mat. Efter någon minuts kokning är alla virus, bakterier och andra mikroorganismer i vattnet döda. Blanda insekter, larver, blad och rötter med lite vatten och gör en delikat gryta. Om man inte lyckas bygga någon vettig ställning kan man ställa burken i askan, nära elden.

3. Bygga en luffargrill. En större plåtburk byggs lätt om till en liten spis som kan användas med olika typer av bränsle.

4. Vindskydd. En burk som skärs upp och viks ut skyddar elden mot vindpustar.

5. Gräva en grop. I lite hårdare mark kan en plåtburk vara mer effektiv än en grävpinne.

6. Bära eld. När du förflyttar dig kan du bära ett glödande kol täckt av aska i burke. Glöden håller sig i många timmar och du sparar tid och eldstål vid nästa lägerplats.

7. Förvaring av annan utrustning. Burken är perfekt till att förvara mindre saker i. Lägg fiskekit, vajersåg, visselpipa, nålar, eldstål, värmeljus, knappkompass, bomull i en plastpåse i en plåtburk med lock så har du ett komplett överlevnadskit som inte tar så stor plats i ryggsäcken.

8. Använda som litet bord. En uppochnervänd burk ger en plan yta som kan användas för precisionsarbete.

9. Fisk-/kräftfälla. Skär längsgående flikar på burkens sidor och böj inåt så har du en enkel mjärde för att fånga kräftor eller fisk.

10. Göra pilspetsar. Tunn plåt får lätt vassa kanter, vilket man kan utnyttja för att tillverka olika jaktredskap.

11. Sätta upp ett larm. En snubbeltråd fäst i en plåtburk som skramlar när den åker i marken blir till ett larm som förvarnar om besökare vid lägerplatsen.

12. Signalera. Genom att slå med en sten elle baksidan av kniven kan man få ett högt ljud som skrämmer bort vilddjur eller signalerar att du behöver räddning

 

2013-11-04

14 viktiga saker man kan göra med paracord i en överlevnadssituation

paracord
Paracord var ursprungligen snören av nylon som användes som fallskärmslinor. De blev populära bland soldaterna i andra världskriget för sin mångsidighet. Nuförtiden finns paracord att tillgå även för civilister och den tillverkas ibland istället av polyester. Det fins många anledningar att ha med sig några meter paracord i sin överlevnadsväska

1. Använda som skosnöre

2. Bygga en campingplats. Med hjälp av paracord kan du fästa saker vid varandra när du bygger ditt vindskydd, matbord eller kokställning.

3. Ordna en fiskelina. Kärnan på paracorden består av flera (vanligen sju) tunna trådar. Om man särar på dem kan var och en användas som en fiskelina

4. Bygga snaror för att fånga djur.

5. Laga kläder. De tunna trådarna i kärnan kan användas som sytråd

6. Spjäla ett brutet ben. Brädor eller kvistar kan fästas med paracord runt benet för att göra en improviserad spjälning.

7. Bygga ett primitivt liggunderlag. Att lägga granris eller grenar med löv under sig är ett sätt att hålla värmen på natten. Men grenarna flyttar sig lätt när man vänder sig. Om man surrar dem med paracord får man ett mer välfungerande liggunderlag.

8. Laga trasig utrustning.

9. Fästa saker på ryggsäcken.

10. Torka kläder. Att använda paracord som tvättlina är oftast effektivare än att hänga kläderna på grenar för att torka.

11. Ersätta en trasig dragtapp i dragkedjan

12. Hänga upp mat i skydd för djur

13. Bygga ett larm. Sätt up paracorden som snubbeltråd och koppla till burkar eller något annat som skramlar.

14. Tillverka snöskor. Gör en droppformad ögla av en böjlig gren och fäst med paracord. Väv ett nät av paracord så det ser ut som ett tennisracket. Surra snöskon vid din känga med paracord.


2013-10-29

13 saker du kan använda en näsduk till i en överlevnadsituation

försvarets halsduk

En snusnäsduk eller halsduk av bomull är inte bara en chick modeacessoar utan även mycket användbar i olika krisscenarier. En idé är att ta med två näsdukar, en som du ser till att hålla ren och en som du kan använda för smutsigare göromål.

1. Använda som mitella om någon skadat en arm

2. Spjäla ett brutet ben. Tillsammans med några brädbitar eller pinnar kan man med rätt kunskaper göra en improviserad spjälning.

3. Linda en stukning. Om man snabbt lindar en stukad hand eller fot så hindrar man den från att svullna onödigt mycket.

4. Förbinda ett större sår. Sår som är så stora/djupa att man riskerar att förblöda måste man lägga tryckförband på. I avsaknad av förstahjälpen-kit kan man använda en näsduk.

5. Sila grumligt vatten. Kokning eller rening med kemikalier dödar bakterier, men stora partiklar kan man få bort genom ett improviserat filter.

6. Använda som grytlapp. När du kokar vatten eller lagar mat över öppen eld kan du använda näsduken för att slippa bränna dig.

7. Täcka mat för att skydda mot flugor. Vid korttidsförvaring av mat kan du täcka över den med en näsduk för att hålla borta flugor.

8. Disktrasa eller torktrasa. Om en överlevnadsituation varar i mer än bara några dagar behöver man börja fundera på saker som hygien – t.ex att diska sina kokkärl.

9. Signalflagga. Om du vill bli hittad när du är vilse i skogen, men är klädd i mörka eller kamoflagefärgade kläder kan det vara en idé att ha med en näsduk i starka färger att signalera med.

10. Samla fukt. Om det är riktig bris på vatten kan man knyta en näduk runt varje ben och gå genom daggvått gräs. Fukten som samlas upp kan man vrida ur och dricka.

11. Munskydd. I en sandstorm skyddar näsduken näsa och mun. En blöt näsduk för munnen ger ett visst skydd mot brandrök.

12. Solskydd / kylning. En näsduk knuten runt huvudet skyddar mor stark sol. Om man desutom har blött den i vatten, så ger den mycket effektiv kylning.

13. Värme. Självklart kan näsduken även användas som förstärkningsplagg vid kyla. Runt halsen, runt huvudet eller i skorna ger den lite extra värme



2013-10-24
11 viktiga saker man kan göra med en sopsäck i en överlevnadssituation.
garbage bag

 

En hoprullad sopsäck tar kanske för mycket plats för att man ska bära med sig den i fickan till vardags, men i en väska får den nästan alltid plats och vikten är försumbar. Tänk bara på att det kan nötas hål om säcken ligger för länge i väskan, så byt ut säcken ibland.

 

1. Regnrock. Gör ett hål för huvudet i botten och två armhål. Trä den sedan över dig för att skydda kläderna vid ett skyfall. Denna uteliggarponcho hjälper dig också att hålla värmen, framför allt i blåst.

 
2. Ryggsäcksskydd. Du kanske har med dig regnjacka men inget ryggsäcksöverdrag. En sopsäck är tillräckligt stor för att rymma de flesta rycksäcksmodeller och det brukar gå att ordna sopsäcken så att du fortfarande kan bära ryggsäcken på ryggen.

 
3. Regntätt vindskydd. Ett vindskydd av granris eller blad får ökad ökad regntålighet om man skär upp en sopsäck och placerar över.

 
4. Regnsamlare. Regnvatten att dricka kan samlas upp dikekt i säcken eller så kan den skäras upp och användas för att leda ner vattnet i en flaska eller hink.

 
5. Fuktsamlare. Om man sätter säcken över en lövklädd gren kommer vattenånga avges från löven och samlas i säcken. Det blir inte mycket vatten, men i en riktigt eländig situation så kan varje deciliter vara viktig.

 
6. Vattenbehållare. För att hämta och bära med sig rent vatten från en bäck. Säcken kan ha begränsad styrka så undvik att fylla den alltför mycket.

 
7. Signalering. Om man vill bli hittad i skogen och har gröna/bruna/grå/svarta kläder på sig så kan en färglad sopsäck göra att man blir upptäckt på långt håll. Sätt en på en pinne som en fana och vifta med den. Lägg ut den på marken vid ditt läger så syns det från luften även om du sover eller är borta från lägret.

 
8. Väska. En sopsäck är ganska bekväm att bära över axeln även om den tung och den rymmer mer än de flesta rycksäckar gör.

 
9. Vattentät väska. Om du måste ta dig över en flod eller sjö, klä av dig så mycket som möjligt, stoppa utrustningen i säcken och krnyt ordentligt. Om du ser till att det finns tillräckligt med luft i kommer säcken att flyta och du kan simma över med den.

 
10. Insektsskydd. För att skydda mat, framför allt kött, mot flugor.

 
11. Smådjursfälla. Gräv en grop och stoppa ner sopsäcken. Mindre djur som insekter och ödlor kommer inte att kunna ta sig upp för de hala väggarna.


2013-10-19

10 viktiga saker man kan göra med säkerhetsnålar.


safety pins

Säkerhetsnålar är mycket användbara, tar liten plats och väger nästan ingenting. Både i krissituationer och till vardags finns det anledning att alltid ha med dig ett antal säkerhetsnålar i t.ex. en liten påse i fickan eller väskan.

1. Lappa trasiga kläder. Med en eller ett par säkerhetsnålar kan du hjälpligt lappa ihop en reva i kläderna tills du kommer hem. Även i mindre kritiska situationer kan det vara nog så pinsamt att åka buss hem med en reva i rumpan.

2. Ersätta en trasig dragtapp på en dragkedja. Dragtappen är oftast den svagaste delen av dragkedjan och går lätt av

3. Stänga igen en trasig dragkedja. Med ett antal säkerhetsnålar kan man hålla igen en trasig dragkedja på t.ex. väska.

4. Trä tillbaka ett midjesnöre. Snören i byxor och jackor har en tendens att krypa in och gömma sig, åtminstone om de är lite korta från början. Att lirka fram snöränden med en säkerhetsnål kräver lite tålamod, men utan säkerhetsnål kräver det extrema mängder tålamod.

5. Använda som fiskekrok. Vilse i skogen? Med ett snöre och en säkerhetsnål ökar du drastiskt dina chanser att få mat i magen.

6. Sticka hål på en blåsa på foten. Visst, första hjälpen-guider varnar för att risken för infektion ökar om man sticker hål på en blåsa. Men en litet stick från en rengjord säkerhetsnål och ett plåster gör det mycket bekvämare att halta hem. En opunkterad blåsa riskerar i alla fall att spricka om man fortsätter gå på den och då blir det ett större hål i huden än vad ett nålstick gör.

7. Nåla fast en skadad arm. Om man inte har tillgång till en mitella så kan man nåla fast ärmen på en jacka, skjorta eller tröja mot tyget på magen för att stabilisera armen.

8. Förbinda ett sår. Med en säkerhetsnål kan man fästa en skarf eller tygbit som virats runt en skadad kroppsdel.

9. Hålla ihop sårkanter. För djupa sår kan en 1-2 säkerhetsnålar fungera som improviserad sutur. Se bara till att nålarna är rengjorda. 

10. Göra små operationer. T.ex. plocka ut en sticka.


2013-08-28
Varning för matbrist i Stockholm under Obamas besök

Åkerierna varnar för brist på färsk mat i innerstadsbutikerna på grund av avstängningarna i Stockholm i samband med Barack Obamas besök. Nu betyder ju inte detta att stockholmarna behöver svälta - det räcker att ta sig till en butik utanför tullarna. Men det är intressant att effekterna av två dagars avstängning kan få såna konsekvenser. Vad händer om alla transporter skulle stoppas under en längre tid på grund av t.ex. snöstorm, terrordåd, strejk eller influensaepidemi?

Myndigheten för samhällskyd och beredskap har tillsammans med organisationen Sveriges Åkeriföretag funderat över detta. Bland annat varnar de för att apoteken kommer att behöva stänga efter 2 dagar och att det kommer att vara brist på all mat i affärerna efter 4-5 dagar.
De sammanfattar:
"Om lastbilstransporterna upphör får det konsekvenser i nästan alla delar av samhället. Ett avbrott i lastbilstransporter får redan efter ett par timmar allvarliga konsekvenser för vissa samhällsfunktioner. Bland de verksamheter som drabbas tidigt utmärker sig sjukvården, livsmedelsförsörjningen, sophanteringen och stora arbetsplatser. De flesta verksamheter är idag så slimmade att det inte finns lager eller överkapacitet att ta till i extrema lägen. Dagens produktionssystem – just-in-time – gör oss mycket beroende av varandra."
Ni kan se det som en partsinlaga från åkerierna men ni kan också se det som en uppmaning till att ha ett litet lager hemma av nödvändiga varor.

tomma_hyllor





 
 













2013-08-28
Tio billiga och bra livsmedel att lagra hemma

Ett visst lager av mat bör alla ha i bostaden. För att inte behöva göra ett avancerat schema för att hela tiden rotera varor som närmar sig bäst före-datum bör huvuddelen av livsmedlen vara såna som klarar minst 5 års lagringstid. 

Ris 
Ris håller sig i 10 år eller mer om det förvaras på rätt sätt. Ris innehåller mycket kolhydrater, lite protein och en del mineraler.
Pasta
Pasta är bra lagringsbar mat med låg vikt som är också en viktig källa till kolhydrater. Pasta kommer inte att hålla lika länge som ris, men det kan lagras i ca 5 år under goda förhållanden. Pasta är också mycket billigt, men är mer utrymmeskrävande än ris, bönor och mjöl.
Bönor
Bönor, linser och ärtor är kända för att bland de bästa allround-överlevnadslivsmedlen. De innehåller mycket protein, mycket kolhydrater och mycket vitaminer. Om de förpackas i lufttäta hinkar med syreätare och förvaras på en sval, torr, mörk plats, kommer de att hålla i upp till 10 år. Alla torkade bönor, linser och ärtor går bra att lagra.
Mjöl 
Vetemjöl är bra att använda till bakning, men innehåller lite mindre näringsämnen än andra sorters mjöl. I en situation utan elektricitet kan det också vara svårt att baka annat än t.ex. tunnbröd och tortillas, så se till att lagra olika sorters mjöl. Lagras i lufttäta hinkar med syreätare på en sval, torr, mörk plats i upp till 2 år.
Margarin
För våra hälsomedvetna läsare låter härdade fetter kanske inte så lockande, men i en överlevnadssituation kanske du inte har råd att vara kräsen. Ister eller margarin erbjuder välbehövliga kalorier under kristider, är oumbärligt vid matlagning och har längre hållbarthet än matoljor. Förvara på en sval, torr och mörk plats och det kommer att hålla i åtminstone 2-3 år.
Salt
Salt är den mest användbara kryddan i ett överlevnadsförråd och används både för att konservera mat och att smaksätta mat. Salt har oändlig hållbarhet och är väldigt billigt, så det kan man inte köpa för mycket av.
Konserverad frukt och grönsaker En uppenbar överlevnadsmat, men inte så praktisk som många skulle tro. De är tunga och ganska dyra i förållande till de kalorier de ger. Dessutom håller syrliga frukter och grönsaker inte så länge som de flesta tror. Den flesta burkar kan dock lagras i 5 år. 
Konserverat kött
Burkar med skinka, corned beef, tonfisk och kyckling är utmärkt att lagra. De kommer vanligtvis att hålla i mer än 5 år och de är en utmärkt källa till protein. I ett apokalypsscenario kommer det i Sverige vara skapligt lätt att få tag på färskare kött genom jakt och fiske. 
Socker
Brunt och vitt socker kan ge piffa upp smaken hos överlevnadskosten och ger välbehövlig energi till hjärnan.  Socker håller i minst 10 år om det förvaras på rätt sätt. Honung är också utmärkt och kan att sparas ännu längre. 
Jordnötssmör
Jordnötssmör är en bra källa till protein, fett och kalorier. Dessutom kan det vara en stämningshöjare. Jordnötssmör kan hålla upp till 5 år.

2013-08-23
Krishantering ur psykologisk synvinkel

Dagens Nyheter har en artikelserie denna vecka om krishantering i samband med katastrofer. Även om serien framför allt handlar om hur samhället ska ge stöd till drabbade, så kan den kanske fundera som en tankeställare. Preppers har vanligen noga tänkt igenom hur de ska göra med mat, utrustning och transport i ett SHTF- eller TEOTWAWKI-scenario, men mindre på konsekvenserna av t.ex. att förlora en nära vän eller anhörig i början av ett sånt scenario. Om du blir förkrossad av sorg eller drabbas av posttraumatisk stressyndrom är risken stor att du inte klarar av genomföra de nödvändiga åtgärderna för att överleva. Att bearbeta denna typ av händelser är svårt nog även med stöd från vänner och från samhället, men om samhället dessutom har raserats så riskerar händelserna att få ännu allvarligare konsekvenser. 
Denna blogg har inte lösningen och risken är att vi bara gett er ytterligare en sak att oroa er över. Men en viktig bit av survivalism är att fundera över hypotetiska problem för att vara bättre förberedd ifall de en dag skulle bli verklighet.

sorg  

http://www.dn.se/insidan/minnesbilder-som-tranger-sig-pa/
http://www.dn.se/insidan/vi-behover-ovning-for-att-ta-oss-igenom-kriser/
http://www.dn.se/insidan/tvinga-inte-till-samtal/
http://www.dn.se/insidan/vi-inom-varden-har-inte-ratt-kunskaper/
http://www.dn.se/insidan/ofta-racker-vanlig-medmansklighet/
http://www.dn.se/insidan/mitt-huvud-bestod-av-tva-tusen-pusselbitar/


2013-08-07
Tips inför flygresan

paragordhandtag

Svårt att känna igen din resväska på bagagebandet?
Linda paracord (ca. 3 meter) av avvikande färg runt handtaget och gör fast med t.ex. en spikknut. Paracorden kan du förstås plocka loss och använda t.ex för att hålla ihop väskan om dragkedjan gått sönder av omild bagagehantering. 

2013-07-21
Vad är det här Mylar som alla talar om?

mylar

Mylar är ett varumärke som ägs av DuPont Teijin Films, som i sin tur är ett samägt bolag mellan DuPont och Teijin. Mylar är en typ av specialbehandlad polyester som består av flera skikt som bl.a. innehåller aluminiumfolie och polyeten. Mylar utvecklades i mitten av 1900-talet. Det mer vetenskapliga på Mylar är BOPET (Biaxiellt orienterad polyetylentereftalat). I Storbritannien och USA är Mylar också känt som Melinex eller Hostaphan.

Mylar har vissa intressanta egenskaper som gör att användningsområdena är många. Det är inte elektriskt ledande, det har hög dragstyrka och är kemiskt stabilt, värmebeständigt, reflekterande och släpper inte igenom gaser (eller lukter).

Mylar används bla till långtidsförvaring av livsmedel, läkemedel och papper (t.ex. serietidningar, kartor och arkivdokument), som lock till vissa livsmedelsförpackningar, i högtalare, kassettband, gasballonger, rymddräkter och nödfiltar och som elektriskt isolerande material.

Mylar görs av polyetylentereftalat (PET, samma material som i läskflaskor) som i smält form pressas, dras ut i två riktningar till en tunn film, värmebehandlas och får sedan svalna. Ofta beläggs filmen med ett tunnt skikt av metall i gasform (vanligen aluminium men kan även vara guld eller annan metall) för att ge reflekterande egenskaper. Mylar som ska användas för paketetering av livsmedel beläggs ofta med ett skikt av polyeten för att ge ökat motstånd mot punktering. Den sidan av filmen blir då mattare medan den andra är blank.

2013-07-01

Olika BoB:er för olika situationer

En riktig prepper måste ha en Bug out bag, en färdigpackad väska som man plockar med sig när skiten träffar fläkten och man måste lämna sin bostad. Svenska namn är istället 72-timmarsväska eller skalväska (av skala – springa fort, ge sig iväg). Vad en sån väska ska innehålla har diskuterats i oändlighet på nätet (en Google-sökning på bug out bag ger 20 miljoner träffar). Tanken är att hur illa situationen än är så ska väskan innehålla allt du behöver för klara dig i några dagar medan du håller dig gömd eller tar dig till en säkrare plats.

En intressant tanke kring detta kommer från TheLordHumungus:

http://www.youtube.com/watch?v=kgN-hxBHyKE

Hans filosofi är att ha flera olika väskor, preparerade för tydligt definierade scenarier och sedan välja rätt väska beroende på vad som har hänt:

A. Essential Bag. Saker som alltid behövs oavsett vad som hänt. Lite vatten, några vattenreningstabletter, lite mat, toapapper, bok eller kortlek, något för självförsvar (killen i filmen är som många amerikaner väldigt fixerad vid skjutvapen. Själv har jag inställningen att man kommer att klara sig bättre om man inte drar vapen så fort man träffar en främling). Denna väska tas med tillsammans med en av nedanstående väskor.

B. Evacuation Bag. Vid en tillfällig och kontrollerad evakuering – t.ex. hotande naturkatatrof, gasutsläpp, bomblarm. Du kommer antagligen att få sova i en skola, idrottshall eller tältläger och behovet av tex verkyg för att bygga ett vidskydd i skogen är inte så stort. Däremot vill du kanske ha med vattenflaska, hygienartiklar, viktiga papper, tändstickor, något multiverktyg, pengar och några klädbyten.

C. Black Evacuation Bag. När du eller din familj behöver försvinna från radarn, trots att samhället inte kollapsat. Till exempel om man är jagad av myndigheter, av kriminella eller om landet invaderats av främmande makt och dessa har något emot dig. Du behöver då mycket kontanter, mobiltelefon med kontantkort, dyrkar, förklädnad.

D. Wilderness survival Bag. Den mer klassiska väskan, med allt som behövs för att överleva i skogen. Inte så mycket underkläder, inte så mycket pengar, men däremot material för snaror och fällor, kniv, såg, eldstål, vattenrening, stormkök, värmeljus, tält, vevdriven lampa, sykit, fiskeset, kompass, varma kläder.


2013-06-24

Förbered din dator för nödsituationer

Din stationära eller bärbara dator innehåller sannolikt viktig information som hjälper dig i ditt liv. Om du är som de flesta människor, har du bilder, bokföring och andra viktiga filer som du inte vill förlora. I en nödsituation, i den mån du har tid att evakuera, kommer familjens bil att vara fylld med ungar, resväskor, husdjur och du har förmodligen inte tid och plats att ta med datorn. Om ditt hem drabbas av en sådan katastrof så riskerar du att förlora alla dessa viktiga filer. Även om du kan säkerhetskopiera filer till flera olika typer av hårdvara (flash-enheter, CD-ROM, externa hårddiskar), så är dessa i en nödsituation precis lika sårbara som din dator.

burning 

Den goda nyheten är att modern teknik gör det enkelt och billigt för även den otekniske att säkerhetskopiera filerna på våra datorer. Det säkraste alternativet för att backa upp finns därför i ”molnet”, som egentligen bara är ett annat ord för Internet. När du kopierar dina personliga filer till molnet hyr du bara lagringsutrymme på någon annans server, ungefär som att hyra ett värdeskåp i en bank. Dessa servrar underhålls och backas upp regelbundet och risken för att data ska gå förlorad är liten. Om du har en säkerhetskopia av viktiga filer som lagras i molnet behöver du därför inte oroa dig för att få med dem ut ur huset. Om datorn försvinner eller skadas kan du bara återställa dina filer från molnet till en ny dator när saker är tillbaka till det normala.

Det finns två grundläggande alternativ för online-backup: ”Dedikerad” och ”Molnsynkning”. Med en dedikerad service kan du välja vilka filer du vill skydda genom att dra och släppa de en speciell mapp varje gång de ändrats. Om du till exempel laddar upp nya semesterbilder till datorn skulle du också behöva manuellt lägga till dem till din backup-tjänst. Molnsynkning eliminerar detta manuella steg genom att med jämna mellanrum kontrollera om någon av de filer du markerat som viktigt har förändrats. Till exempel, om du håller en fil som heter "Skatt 2013" på ditt skrivbord och du lägger till ett dokument i den, kommer din molnsynkningstjänst märka förändringen och automatiskt kopiera allt som är nytt.

Preppers kan utnyttja dessa tekniker och göra som rutinerade utlandsresenärer som använder molnet för att lagra kopior av t.ex pass och kreditkort. Om något försvinner eller blir stulet medan de reser, behöver de bara logga in på deras konto för att få tillgång till all den information de behöver för hjälp och ersättning.

Det finns ett antal alternativ som är gratis eller kostar några dollar per månad:

Mozy är en betaltjänst som synkar ändringar automatiskt.

Dropbox är en gratistjänst som låter dig dra och släppa filer till lagring online.

iCloud från Apple är framför allt till för de som har Mac och iPhone.

Skydrive från Microsoft fungerar som en vanlig mapp på datorn där du lägger saker du vill komma åt från andra datorer.

Google Drive är Googles gratisalternativ som ger dig 15 GB lagringsutrymme.

Med Internet kommer säkerheten alltid att vara ett bekymmer. Men dessa företag har som affärsidé att vara säkra, så de arbetar mycket hårt på att ligga ett steg före cyberbrottslingarna. Du kan göra din del genom att kryptera känsliga dokument innan de lagras i molnet. Det mest populära produkten för kryptering verkar vara BoxCryptor. Ett annat alternativ är TrueCrypt.

Du måste också se till att använda säkra lösenord och inte använda ett lösenord för alla dina konton. Även om du fortfarande är orolig över att använda en onlinetjänst för känslig information, är det fortfarande klokt att använda tjänsten för att hålla dina bilder, musik och andra icke-känslig information säker.
 

2013-06-23
Överlevnadsbloggen

Överlevnadsbutiken kommer på denna sida att publicera blogginlägg. Inläggen kommer bl.a. att handla om Varför alla svenskar bör ha ett visst mått av överlevnadstänk, naturkatastrofer och andra olyckor som kan påverka Sverige, Svenska myndigheters beredskap (och möjligen brist på beredskap) för olika scenarier och förstås om Nya produkter som alla prylgalna preppers bör känna till. Dessutom överlevnadskunskaper som t.ex. hur man lagrar mat, renar vatten, väljer en bra kniv och håller den vass, hittar ätbara växter i naturen.